Om karate

Karate betyder på japanska “tom hand” (kara = tom, te = hand) och är idag både ett modernt självförsvar som en tävlingsidrott. Genom att träna karate lär man sig inte bara självförsvar utan får även en mångsidig motion vilken utvecklar förmågan att hantera stress, kroppsmedvetande, andningstekniken som andra mentala och fysiska färdigheter. Det finns ett flertal olika skolor (stilar) inom karate.

Karate är ursprungligen en speciell stridsmetod och självförsvarssystem utan vapen med månghundraårig historia. Karaten är uppbyggd på att använda hela kroppen där slag, blockeringar och sparkar utgör grunden. Karate består både av offensiva som defensiva tekniker.

Karatens tidiga historia från ön Okinawa visar att det inte fanns några bältesgrader. Alla bar vitt bälte. Det var först efter att Sensei Gichin Funakoshi (den moderna karatens grundare) anlände till Japan, som han började använda ett graderingssystem grundat på det japanska idealet om uppdelning mellan olika kunskapsnivåer.

I Sensei Funakoshis tidiga graderingssystem fanns enbart vitt, brunt och svart bälte. Detta system kopierades sedan av de andra karatestilarna.

Strax efter andra världskriget grundades Japan Karate Association med Sensei Funakoshi som chefsinstruktör. Vid denna tid började graderingssystemet att ändras, varvid de olika graderna började anta en mera färgrik form för att klart visa de olika kunskapsnivåerna. Denna utveckling har fortsatt fram till dagens graderingssystem, vilket innefattar vitt, rött, orange, gult, grönt, blått, brunt samt svart bälte.

Nybörjaren bär vitt bälte medan de som behärskar alla grundtekniker bär svart bälte. Elevgraderna kallas kyu-grader.

De olika kyu och dan graderna erhålls genom en gradering inför en godkänd examinator eller en graderingskommité. Graderingarna är ett sätt att bedöma karatekans (karateutövare) psykiska och fysiska utveckling. Medan man är på väg mot ett svart bälte blir graderingarna hårdare och hårdare både psykiskt och fysiskt. Förvärvandet av svart bälte är inte slutmålet i sig själv utan det är början.

Graderingarna i karate är uppdelade i tre olika avdelningar. Dessa avdelningar är Kihon (grundtekniker), Kumite (kamp) och Kata (form). Dessa tre avdelningar utgör grunden för varje gradering oberoende av kyu eller dan grad.

Visst händer det på uppvisningar att man krossar tegelstenar, cementblock eller brädor! Detta är närmast för att visa vilken kraft det ligger bakom en väl utförd teknik. Denna teknik kallas på japanska för “Tameshiwari” och är en test av utövarens förmåga att koncentrera kraften genom att bryta igenom föremålet. För att uppnå maximal hastighet är musklerna avslappade fram tills kraften når målet då kraften fokuseras.